Nordea Prognostiserar Två Räntehöjningar Från Riksbanken

Analys Av Styrräntans Utveckling

Nordeas chefsekonom Annika Winsth bedömer att den nuvarande styrräntan är anpassad för en lågkonjunktur. Eftersom Sverige nu rör sig mot en mild högkonjunktur ser banken ett behov av att räntan höjs till en nivå mellan 2,25 och 2,50 procent. Enligt Winsth är det ekonomiska läget i Sverige i själva verket något bättre än vad den allmänna uppfattningen ger sken om, vilket skapar ett utrymme för justeringar av penningpolitiken.

Nordea förväntar sig, i likhet med många andra analytiker, att Riksbanken kommer att genomföra en höjning av styrräntan till 2,00 procent under den närmaste veckan. Därefter ser banken en ytterligare höjning i februari. Detta skiljer sig något från prognoserna hos andra storbanker som Handelsbanken, SEB och Danske Bank, vilka räknar med totalt tre höjningar i sina prognoser. Riksbankens egen räntebana indikerar tre höjningar om 0,25 procentenheter vardera för att nå en slutlig styrränta på 2,50 procent.

Faktorer Som Påverkar Räntebesluten

Det finns en risk för att fler höjningar kan bli nödvändiga, särskilt om andra centralbanker, såsom ECB, väljer att höja sina räntor mer aggressivt. Nordea anser dock att sannolikheten för att man stannar vid två höjningar är betydande. Ett viktigt argument för detta är att den tidigare försvagningen av den svenska kronan har brutits, vilket i sin tur minskar riskerna för inflation. Riksbanken har varit tydlig med att räntan ska upp i november och möjligen ytterligare i december, även om en höjning i början av nästa år bedöms som mer sannolik.

En annan kritisk faktor är den svenska befolkningens ekonomiska struktur. En ovanligt stor andel av hushållen, drygt 80 procent, har bolån med rörlig ränta på tre månader. Detta gör konsumenterna extremt känsliga för förändringar i styrräntan. Annika Winsth påpekar att minnet från 2022 fortfarande är färskt, då räntorna steg kraftigt från 0 till 4 procent på kort tid samtidigt som inflationen nådde tvåsiffriga nivåer. Att Riksbanken skulle upprepa en så snabb och kraftig höjningstakt bedöms inte som sannolikt i den nuvarande boränteprognosen.

Om Riksbanken höjer räntan för mycket finns en reell risk att hushållen drastiskt minskar sin konsumtion, vilket är ett scenario som centralbanken vill undvika. Det handlar om en balansgång där man vill dämpa inflationen utan att kväva efterfrågan i ekonomin helt. Det finns även externa faktorer som kan påverka, såsom en eventuell överenskommelse om att fullt ut öppna Hormuzsundet, vilket skulle kunna tala emot högre räntor.

Konjunktur Och Hushållens Förtroende

Statistik från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar en positiv trend, där siffran steg från 107,2 i september till 108,1 i oktober. Trots denna ökning har hushållens konfidensindikator fallit kraftigt, särskilt när det gäller synen på den egna ekonomin och landets framtida ekonomiska utveckling. Chefsekonomen på Nordea anser att detta fall i förtroende är onödigt kraftigt givet hushållens faktiska ekonomiska situation.

Hon menar att oron sannolikt drivs av osäkerhet kring energipriser samt Riksbankens tydliga signaler om att räntorna ska uppåt. Det är en kombination av flera mindre faktorer som tillsammans skapar en känsla av oro hos allmänheten. När det gäller bostadsräntorna bedömer Nordea att de kommer att stiga framöver, men inte till nivåer som hushållen inte kan hantera. Det är dock viktigt att notera att marknadsräntorna har stigit mer än de bundna bostadsräntorna, vilket innebär en risk att lägre marknadsräntor inte nödvändigtvis sänker bostadsräntorna i framtiden.

Sammanfattningsvis ser Nordea en väg mot en högre styrränta för att matcha den ekonomiska tillväxten, men med en stor försiktighet på grund av hushållens sårbarhet. Fokus ligger på att navigera mellan inflationsbekämpning och att upprätthålla en stabil konsumtion i samhället. Den ekonomiska motståndskraften i Sverige bedöms vara starkare än vad många medborgare själva upplever just nu, trots den rådande oron för räntekostnader och globala osäkerheter.